en helt vanlig dag på norrajärnvägsgt 5.

ja.
jag vaknar åter igen c.a kl 12.. det första jag ser när jag öppnar ögonen är min gula vägg.. men denna dag, med lite solsken som smyger in genom fönstret. Då känner jag ett stort "YES". Det är så mycket roligare att stiga upp på morgonen när man vet att det är fint väder! :D

jag har varit hemma c.a 4 veckor nu, och ja.. vad ska jag säga.. det sög i början, men jag börjar vänja mig! man kan gå upp i princip när man vill, och typ slappa hela dagen.. ! Men efter ett tag känner jag att jag måste få gå ut och springa och träna lite.. men ICKE. nejdå, jag FÅR inte röra på mig.. jävligt kul^^

nu håller vi på att planera resan till Norge med Mathilda&Cicci. Peter (Mathildas pappa) ringde nyss, och nu ska vi beställa biljetter :) det kommer bli kulkul!

jag känner att jag saknar livet! när kommer det? när börjar "livet"? man kan ju inte bara sitta här hela dagen och dega. det är vell inte livet?
jag saknar vännerna, och att umgås med människor. ändå är det när jag är med folk, som jag känner mig som mest ensam.. konstigt, men det är sanningen.
har ni någonsin kännt att

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0